Be Bandit

Det finns ingenting som är lika jobbigt som att få drömmar krossade, iallafall inte för mig.
När du har målat upp en framtid för dig som du är villig att göra vadsomhelst för så är det inte kul
att få höra att du är dålig inom ditt område.
Ska man bara skita i allt, hade jag kunnat förlåta mig själv om jag gjorde det?
För vart ska jag hitta styrkan att fortsätta? Jag har levt i en bubbla i 20 år och bara accepterat det.
Vart fick jag för mig att jag var sån jävla naturlig talang, vilket skämt.

Det här inlägget är inte till för att klanka ner på mig själv, men jag behövde lära mig en läxa.
Nu måste jag förstå att jag har en längre väg framför mig än jag kan tro,
men jag är villigt att vandra genom helvetet för den.

Det var början på min väg, och om jag behövde förödmjukas på tv för att fatta att jag har mycket jobb kvar,
så var det samtidigt en wake up call som skrämde mig.
Jag kan inte leva ett annat liv än min dröm,

för idag var inte ett misslyckande utan en läxa.

Tack till alla mina vänner och min familj som stöttar mig, jag älskar er så himla mycket,
och jag ska ge tillbaka allt ni nånsin gett mig.

Och till alla er med drömmar som inte vågar ta steget, som tror att ni har hela livet på er
eller tänker för mycket på vad andra tycker;
Oavsett vad som händer så är ni skyldiga er själva den chansen, pinsamt eller inte.
Alla som nånsin uppnått ett mål vet att det inte hände övernatt och att alla börjar på noll.
Tro på dig själv och du är halvvägs där.

Peace out BANDITS